Jag tycker väl att jag för det mesta har det jag behöver på mina turer men när det kommer till vintern så saknar jag faktiskt både skidor och snöskor. Har gått några vintrar nu när jag haft tankar på att köpa antingen eller men har haft svårt att rättfärdiga den utgiften med tanke på att det mest vart slask å is de senaste åren. Nu när vi verkar gå mot en ”riktig” vinter så undrar jag om jag ändå inte måste göra slag i saken ändå för det är rakt besvärligt att ta sig fram utan.
Då kommer ju nästa fråga och det är att välja mellan skidor och snöskor. Skidor har man ju åkt en del men snöskor har jag bara testat en gång och båda har ju sina fördelar. Eftersom jag mestadels rör mig bland rätt branta berg och inte så mycket på schlätta så lutar det åt snöskor, de är aningens mer portabla också vilket gör det enklare att bära med sig när de inte är på fötterna. Har sett ett par på XXL som jag ska kika på och förhoppningsvis kan jag inom kort göra ett nytt inlägg där jag kan komma med en utvärdering av köpet 🙂
Besöket nu senast i Skuleskogen då? Jo jag har under dryga året funderat på vart jag ska bege mig för att få en överblicksbild på Skuleberget och vad jag kunde få ut med hjälp av kartor över området så såg det ut att finnas ett berg nordöst om E4:an som eventuellt skulle kunna ge mig det jag behövde. Jag parkerade bilen vid infarten till Entré Väst och korsade E4:an för att ta mig in i skogen på den sidan vägen. Jag hade sett på kartan att det går en skogsväg parallellt med storvägen som jag hade tänkt följa en bit. Hade inte gått många meter innan jag märkte att det här kommer bli en svettig upplevelse, snön gick upp till knäna och i vissa fall ännu högre upp. Det var här jag insåg att om jag ska kunna bege mig ut i terrängen även vintertid som jag vill göra är nån typ av hjälpmedel som kan bära upp mig ovärderligt.
Hur som helst så efter ca en timme hade jag lyckats pulsa mig fram en bit upp på berget och var rätt nöjd när jag såg att jag skulle kunna få de bilderna jag önskade mig. Jag var tillräckligt högt upp för att ha fri sikt mot Skuleberget och med snötyngda träd samt morgonljuset som började färga landskapet i en röd/rosa ton kände jag att utflykten hade lönat sig! 🙂
Efter att ha hämtat andan, intagit en kopp java och fotat lite bestämde jag mig för att fortsätta uppåt och ta mig till toppen på berget. Det tog väl ca 30 minuter till innan jag var uppe och det var riktigt bra utsikt därifrån. En litet kalhygge längst upp gjorde att det var fritt synfält 360 grader.
Efter ett tag började solen att stiga över horisonten och i samband med det försvann ljuset som jag var ute efter och jag gick tillbaka till bilen igen med erfarenheten att det är dags att köpa snöskor/skidor 🙂
Sagobilder
Tack! 🙂