Isgrottan vid Hamptjärn

Vi har en riktigt häftig isgrotta strax utanför stan här i Övik och jag har besökt den två gånger tidigare. Senaste gången var i början av året då jag och Janne tog en tur med snöskorna och det var då som tanken föddes att återkomma vid ett senare tillfälle och fota den i mörkret. Jag tänkte att få med stjärnhimlen ovanför och belysa grottan inifrån skulle kunna visa upp den på ett lite annorlunda sätt.

Det dröjde rätt många kvällar innan den här planen gick att genomföra. Molniga kvällar och fullspäckat schema gjorde att det var inte förrän en kväll för några dagar sedan som det tajmade sig och vi kunde återkomma till grottan.

Att det är ett välbesökt ställe går inte att ta miste på, stigen upp dit är vältrampad och det går (för tillfället i alla fall) att ta sig dit utan snöskor. Tyvärr hade jag helt missat informationen att det inte går att komma in i grottan längre och när Janne berättade det på vägen upp dit började jag fundera ut alternativa lösningar så att jag inte skulle komma tomhänt därifrån. Man skulle kanske kunna placera ljuset utanför…hmmm, hjärnan började arbeta.

När vi kom fram såg vi mycket riktigt att grottan mest nu består av en massiv isvägg och det finns bara en liten smal springa där ingången ska vara. Dessutom är ingången en bit upp och det är iskana hela vägen dit pga vatten som rinner ut från grottöppningen så det med fara för liv och lem att ta sig upp dit.

Jag ville verkligen försöka få in belysning i grottan så jag beslutade mig för att försöka kravla mig upp och sträcka in en marschall vid ingången och med gemensamma krafter (och långa armar) lyckades det. Resultatet blev inte misslyckat, inte alls, men samtidigt inte som jag hade tänkt mig heller. Min bild som jag tänkt mig av det hela var att isväggen skulle lysas upp inifrån och inte bara själva öppningen som det blev nu. Det får nog bli ett nytt försök nästa vinter och då tidigare på säsongen så det inte hinner bli så mycket is.