Den här vintern har då verkligen inte varit nån höjdare sett till möjligheterna för skidor och snöskor. Det krävs att man tar sig till högre terräng alternativt lite längre in åt landet för att få lite snö som är något att prata om. Här ute vid kusten har det tyvärr varit rätt klent med den varan.
Skuleskogens Entré Väst är ett sådant ställe. Beläget på en av de högre punkterna i nationalparken är det i stort sett alltid här som snödjupet är som störst och det gav mig möjlighet att få ta en tur med snöskorna till stugan vid Skrattabborrtjärn för nån vecka sedan. Den brann ju ner för något år sedan men har sedan dess återuppbyggts och hade invigning 8:e december i fjol. Jag har gått och väntat på att det ska komma tillräckligt med snö för att jag ska få göra ett besök dit med snöskorna och då även passa på att ta en lite längre tur i nationalparken.
Bortsett från några dagar mellan jul och nyår har det som sagt var inte funnits så mycket snö att hurra för den här vintern men så kom det en duns här i slutet av januari och då var det bara att passa på. Jag packade kameran, något ätbart, lite extrakläder och i väg bar det!
Det var inte helt odramatiskt att ta sig upp till entrén den här fredagsmorgonen när jag begav mig ut. Det hade fallit en del snö under natten som inte ännu hunnits plogats undan så det var med tungan rätt i mun som jag rattade upp längs den smala vägen som går från E4:an upp till Entré Väst. Väl framme var det bara att spänna på sig snöskorna och kravla sig upp för plogvallen och påbörja vandringen.
Jag vet inte hur jag tänkte som eftersom jag nånstans inbillat mig att det skulle bli en hyfsat lätt vandring men eftersom det var mest nysnö som kommit under stora mängder de senaste dagarna så bar det inte värst bra och just den här dagen var det även några plusgrader så snön var rejält tung. Om det var detta eller förkylningen som jag dragits med under ett tag nu som gjorde det hela jobbigare än jag tänkt vet jag inte men jag fick kämpa för varje steg jag tog. Efter bara 400 meter funderade jag allvarligt på att vända men det gjorde jag inte som tur var.
Jag hade haft en idé om att ta min smörgås med kaffe när jag kom till Skrattabbortjärn och sedan gå vidare mot Ytterbölesbodarna, Skäftesdalen, Stocksjön för att sen kolla om det gick att ta sig till skrevan därifrån men så jobbigt jag hade det den här dagen så skrotade jag de planerna helt och hållet. Jag var nog glad om jag skulle ta mig till stugan, så pass illa var det.
Men till slut så kom jag ändå fram. Sjöblöt i svett och med inte ett uns energi kvar (kändes det som). Jag glufsade i mig både mat, macka och större delen av kaffet i termosen här i stugan. Sjukt vad hungrig man kan bli! 🙂
Vädret den här dagen var som sagt plusgradigt och det var även väldigt låga moln och lite snöbyar titt som tätt. Hittills hade jag bara rört mig längs leden från Entré Väst till stugan och den går mestadels inne i skogen så nu när jag skulle gå tillbaka valde jag att gå en bit utanför leden så jag kunde ta mig upp på nån höjd och kanske få lite utsikt. Berget som är strax väst om Skrattabborrtjärn har jag varit upp på tidigare och där har man väldigt fin utsikt.
I normala fall.
Det vill säga inte idag för idag var det en vit vägg som mötte mig när jag kom upp…
Dimma och låga moln kan ge riktigt effektfulla bilder men kanske inte om det är bara det man ser. Jag stod och väntade där ett tag och hoppades att det skulle lätta och tror ni inte på fasen att det gjorde det! Från ingenstans skingrade sig molnen och solen kikade fram 🙂
Men lika snabbt som solen dök upp försvann den igen. Det började mulna på och jag såg hur snöfallet närmade sig mig igen. Bara att klä på sig och börja gå mot Nylandsruten.
Kombinationen av att jag fått i mig energi, att ryggsäcken blev lättare och att jag nu fick gå i upptrampat spår (när jag väl kom tillbaka till leden) gjorde att färden tillbaka till Nylandsruten inte alls blev så krävande som jag trodde. Det tog dock sin tid ändå och när jag kom fram dit så hade det så smått börjat mörkna. Jag tog det sista som var i kaffetermosen och beundrade utsikten en stund innan jag gick tillbaka till bilen och åkte hemöver.
Förhoppningsvis hinner det komma ett rejält snöfall till under den här vintern så att jag dels kan få gå rutten jag tänkt mig men även få ta några bilder som jag inte kunde ta den här dagen. Har några tankar på en bild som skulle kunna bli riktigt bra, får se om jag kan återkomma med den 🙂
Fina/bra bilder👍
Mången tack 🙂